Energi introduktion

 

Uppstart

Centralt innehåll

• Olika energiformer och energiomvandlingar

Dagens lektion har som mål att du kan redogöra för olika energiformer och energiomvandlingar och sätta in dessa i ett sammanhang.

Arbetspass

Gemensam diskussion

Olika energiformer

• Solenergi
• Kemisk energi
• Rörelseenergi
• Lägesenergi
• Elektrisk energi
• Ljudenergi
• Ljusenergi
• Elastisk energi
• Värmeenergi

Vilka energiformer kan du koppla till bilden ovanför ?

Gemensam genomgång

Energi har olika enheter: 

Newtonmeter ( Nm ) , Joule ( J ) eller Wattsekund ( Ws )

Olika exempel på vad energimängden 1 joule ( 1 J ) kan göra:

• energin som krävs för att lyfta ett litet äpple (102 g) en meter rakt upp.

• energin som frigörs när samma äpple faller en meter tillbaka till marken.

• energin som frigörs som värme från en människa i vila varje sextiondedel av en sekund (1/60 s).

• rörelseenergin hos en människa som väger 50 kg och rör sig långsamt (0,2 m/s).

• rörelseenergin hos en tennisboll som rör sig med en hastighet av 23 km/h.

Energiomvandlingar

Energiprincipen: Energi kan inte förbrukas eller skapas, bara omvandlas till andra energiformer

Några konkreta exempel.

• Studsboll har lägesenergi som omvandlas till ................
• Ballong har elastisk energi som omvandlas till ...............
• Värmeljus har ............... som omvandlas till ljus och värmeenergi

Gruppövning

Memory med energiformer som ska paras ihop med en beskrivning. Spelas i grupper om 2-3

Avslut

Sammanfattning av lektionen

Landbris och sjöbris

Uppstart

Vad är sjöbris och varför börjar det blåsa när solen värmer hav och land  ?

Målet med dagens lektion är att ni ska kunna förklara hur landbris och sjöbris bildas.

Vi kommer först att ha en genomgång av de olika begreppen och sedan får ni arbeta i mindre grupper.

Till er hjälp finns även en filmad förklaring.

Arbetspass

Gemensam genomgång

Land och hav värms av solen. De tar emot lika mycket solenergi men temperaturen i materialen ökar olika snabbt. 

Vatten har hög förmåga att lagra upp solenergi och kommer därför att värmas upp långsamt. 

Sanden värms däremot upp snabbt på ytan.

Luften värms upp av värmestrålningen. 

Värmestrålningen från land är stor och luften värms upp snabbt. Varm luft stiger.

Eftersom varm luft stiger så kommer lufttrycket över stranden att sjunka. Ett lågtryck bildas över stranden.

Luften från havet rör sig in mot land för att fylla upp det låga trycket. Luften rör sig från högtryck in mot lågtryck. Naturen strävar efter balans.

Egen uppgift

Ta hjälp av filmen och repetera hur landbris och sjöbris bildas.

Grupparbete

Ni blir indelade i mindre grupper och ni får då hjälpas åt att beskriva och förklara hur landbris och sjöbris bildas. Jag besöker varje grupp och ställer frågor.

Avslut

Vi sammanfattar lektionen.

Hur funkar isolering ?

 

Uppstart

Idag ska ni få undersöka hur värmen lämnar två olika isolerade kärl. Men först får du 
testa dina kunskaper om värme och temperatur. Hur många frågor klarar du idag ? Klicka på gula länken

https://www.proprofs.com/quiz-school/story.php?title=prov-r-8-temperatur


Arbetspass

Vi ska jämföra hur vattnets temperatur sjunker i två olika isolerade kärl. Ni får varmt vatten av mig.

1. Plocka fram material: 

• Ett kärl med tjock isolering och ett kärl med kompakt isolering. 
• två termometrar
• Tidtagarur  ( mobiltelefon är okej att använda )

     2. Ta fram laborationspapper och skriv rubriken " Isolering ".
         Gör två tabeller enligt instruktion från läraren.
         Fördela arbetet i gruppen: 1-2 st. ansvarar för avläsning av temperatur
                                                   1 ansvarar för tidtagning
                                                   1 ansvarar för att anteckna resultaten

     3. Placera de isolerande kärlen på en bricka och fyll båda med samma mängd varmt                 vatten. Om du förflyttar kärlen så tänk på att de kan glida ur isoleringen och att du             då riskerar att bränna dig på varmt vatten.

     4. Placera en termometer i varje bägare och läs av temperaturen. Anteckna                           temperaturen i er tabell. Upprepa mätningarna 10 gånger med 1 minuts intervall.

     5. För över mätvärdena till ett diagram och rita kurvorna. Diagrammet ritas 10 cm på             höjden ( 10 Celsius per centimeter )  och 10 cm på bredden ( 1 cm per minut ).

     6.  Plocka ordning ställ tillbaka materiel och torka torrt.

Avslut

Vilket kärl avger mest värme ?

Blev resultaten som ni förväntade er ? Motivera.

Laboration " Gör badskum så att värmen varar längre i badvattnet ? "

Uppstart

Har det någon betydelse att blanda i badskum i vatten med tanke på temperaturen ? Behåller vatten med badskum värmen bättre än utan badskum ?

Laborationsrapporten ska lämnas in för bedömning.

Hypotes: Jag tror att ..........därför att.................

Arbetspass

1. Ta fram elektrobrännare, 1 bägare 250 ml, termometer, tång.
2. Fyll bägaren med 200 ml rent vatten.
3. Placera bägaren på brännaren. Värm till 45 grader ( mät tempraturen i mitten på bägaren, blanda runt, plocka sedan bort termometern)
4. Plocka av bägaren med tången. Placera bägaren på bänken. Starta tidtagning och mät tiden till temperaturen är 40, 35, 30 och 25 grader.
5. Gör på samma sätt som i punkt 2-4  men tillsätt badskum och rör runt så att det bildas ett " skum ". Funkar också bra om ni först häller i badskum och sedan tillsätter vatten från kranen.
6. Redovisa resultaten i en tabell.
   

Avslut

Slutsats: Vi har kommit fram till att ..........

Felkällor: Våra resultat påverkades av att vi ..........

Temperatur-begrepp och modell

 

Termometern är en hastighetsmätare.

Uppgift: Diskutera parvis och försök förklara vad man menar med att termometern är en hastighetsmätare.

 Muntlig övning: Begreppet temperatur. Fyll i de ord som saknas !

• Värme är rörelse. Om partiklarna har hög hastighet så är temperaturen ... ? 
• Värmeutvidgning. Om partiklarnas  hastighet ökar i en ballong så kommer ballongens storlek att ...Antalet luftpartiklar i ballongen kommer att öka/minska/samma ? Ballongens massa ( vikt )  kommer att ...... Ballongens volym kommer att ....... 
• Densitet. Varm luft är ....... än kall luft. Det betyder att varm luft har .......... densitet än kall luft.
• Om locket på syltburken sitter hårt fast så kan man........? Varför fungerar det?

 Simuleringsövning

• Övning Temperatur Colorado Phet. Klicka på gula länken !

Frågor till simuleringsövningen i Colorado Phet ( diskutera parvis ):

1. Vad händer med partiklarnas hastighet när ni värmer ?
2. Varför ökar trycket när vi värmer ?
3. Rör sig alla partiklar lika snabbt ?

Paruppgift:

Om jag blåser upp en ballong och knyter ihop den hur kan jag då få den att bli större/mindre?

Diskutera och skriv in i kommentarsfältet.

Kolla på filmklippet och försök att förklara hur en varmluftsballong fungerar!

Färger

Uppstart

Vi inleder lektionen med att se, lyssna och därefter samtala om en film. Filmen är delvis en repetition av hur regnbågen bildas men tar också upp hur vi uppfattar att t.ex. ett klädesplagg är färgat gult.

Efter filmen så får du pröva en simuleringsövning och därefter fortsätta arbeta med en uppgift som handlar om polariserat ljus.

Klicka på gula länkarna för att komma direkt till uppgiften.

Arbetspass

Gemensam genomgång
Vi ser och lyssnar till film om färger.
https://app.studi.se/l/faerger

Hur kan vi se olika färger ? Länk till Nationellt resurscenter i fysik

https://www.fysik.org/ljus/faerger/

Eget / parvis arbete

Uppgift 1

Öppna gula länken och undersök hur vi uppfattar olika färger när vi blandar ljus med olika färger.

https://phet.colorado.edu/en/simulation/color-vision

a) Undersök vilka olika färger du kan skapa med hjälp av röd, grön och blå.

b ) Undersök vad som händer om du maxar varje lampa, vilken " färg " ser du då ?

Uppgift 2

Ta reda på hur polariserat ljus fungerar. Ta hjälp av filmen.

Det finns glasögon med polariserat filter i linserna. Hur funkar de här glasögonen ?

Rita och förklara i din arbetsbok.

Avslut

Vi checkar av vad vi lärt oss under lektionen. Jag drar namnlapp och du får berätta något som du lärt dig på lektionen.

Olika typer av speglar

Uppstart

Efter dagens lektion ska du kunna:

• Beskriva egenskaper för och kunna namnge olika typer av speglar
• Rita strålgången för hur en bild på ett brinnande stearinljus byggs upp i en plan spegel 
• Kunna ge exempel på vardaglig användning av olika spegeltyper 

Arbetspass

Gemensam genomgång

Uppgift1

Vi ser och lyssnar på en kort film som handlar om speglar

https://digitalpedagogik.se/film/63d9b8ade7

Uppgift 2

https://app.studi.se/l/konkav-och-konvex-reflektion

Vi undersöker speglarna i en matsked och samtalar om egenskaper för olika typer av speglar.

Konvex spegel

Konkav spegel

Plan spegel

 Vi ritar strålgången för hur en spegelbild uppstår i en plan spegel.

Eget arbete

Arbete med texten i boken s.241 - 243

Frågor på s.252

14.21  14.22   14.23   14.24   14.25     14.27

Avslut 

Redovisning av frågorna